Vi är så matade med dem. I alla filmer vi ser, i alla böcker vi läser, eller i alla fall i de allra flesta, kommer vi fram till en plats i berättelsen där allt är bra. Alla gåtor får sin lösning, alla sår är läkta, relationer är antingen lämnade eller lagade. Vi kan vara lugna.
Men tänk om det finns frågor som inte har något svar? Sår som läker men aldrig helt försvinner, relationer som blir bättre men som fortsätter att utmana.
Read More
Efter en intensiv vecka vaknade jag häromdagen med en känsla av frihet: ingen förväntade sig någonting av mig just den dagen. Jag hade inga tider att passa och ingen jag skulle träffa. Sen insåg jag att den största friheten låg i att jag inte förväntade mig någonting av mig själv.
Read More
När jag var sjukskriven för utmattning klarade jag inte av att läsa skönlitteratur – jag var alltför känslig för andra människors känslor. Istället läste jag böcker som hjälpte mig att förstå mig själv. Böcker som var som en hand att hålla. Kanske kan några av dem vara ett stöd även för dig.
Read More
Maj var som att paddla i ett strömmande vatten: jag hade fullt upp med att hålla kursen, det var ingen mening med att försöka hålla emot och stört omöjligt att ändra riktning. Sen gick maj över i juni och vattnet flöt ut på en stilla sjö. Det fanns tid att stanna upp, tid för återhämtning. Det var då kroppen sa ifrån.
Read More
När jag började utbilda mig till journalist hade jag redan läst på universitetet i fyra år. Fyra år som till stor del tillbringades på statsvetenskapliga institutionen i Uppsala. Jag skulle inte säga att jag vantrivdes där, inte alls, men när jag började på magisterprogrammet i journalistik kändes det som att […]
Read More
Att leva med en utmattning är lite som att leva med ett missbruk. Du kan röra dig in och ut ur en utmattning. Ibland försvinner den helt ur sikte, ibland smyger den sig på dig, inte sällan hoppar den på dig som från ingenstans.
Read More
För fyra och ett halvt år sedan blev jag sjukskriven för utmattning. Det kom som en total överraskning. Det var fullständigt väntat.
Jag föll.
Read More
”Nej, det har ingenting med rosor att göra.” Det är ofta det första jag säger när jag berättar för någon att jag utbildar mig till rosenterapeut. Det är den enkla delen av svaret: att namnet kommer från Marion Rosen, den sjukgymnast som tagit fram metoden, inte av att vi använder rosor under behandlingarna. Det gör vi inte.
Sen blir det svårare.
Read More
Jag tror inte på snabba lösningar, jag tror på att långsamt röra mig djupare, eller ibland kanske runt runt någonting som jag inte riktigt är redo att formulera. Något som finns där men som ännu inte kan kläs i ord, än mindre uttalas.
Det bästa sättet jag vet att göra det på är genom att skriva.
Read More